Dagens bild 27 maj 2019

Lite väderfunderingar

Hur blir det fortsatta vädret och speciellt sommarvädret? I morse var det lite kyligt, tog på mig en liten ylletröja när jag skulle ut. I år var de majväder i april och tvärtom. Hörde en som sa att om skatorna bygger högt blir det en blöt sommar. De vill inte ha takdropp i sitt bo motiveras det med. Vet inte om jag vågar tro på det. Har ett skatbo i ett äppleträd relativt högt men ingen aktivitet i år vad jag kan se och trädet i sig själv är inte så högt. Får se om jag hittar något annat bo.

På en blogg hittade jag följande förutsägelse från 5 april förra året som kam att stämma in:

Kallt i mars månad så blir det en fantastiskt fin sommar skriver en dam 5 april förra året.

Se http://fenixmonasliv.blogspot.com/2018/04/sol-vind-och-vatten.html

Denna prognos slog in. I år förutsägs en ordinär svensk sommar, alltså med en del regn och blåst.

Se http://fenixmonasliv.blogspot.com/2019/03/arets-sommarprognos-2019.html

Mars 2019 till vänster och mars 2018 till höger. Avvikelsen från medeltemperaturen i båda fallen. Mars 2018 var kall och sommaren blev varm.

Detta mönster har stämt några år efter år 2000 enligt bloggen ”Fenix Monas Blandning”

se http://fenixmonasliv.blogspot.com/2019/03/mars-styr-varken-du-tror-pa-min-prognos.html

Utan att se på några speciella tecken bör väl sannolikheten vara över 50 % att sommaren blir ganska normal med lite sol och en del regn, typisk svensk sommar.

När jag läste anteckningar om vädervariationerna under mitten av 1700-talet så fann jag ett väldigt varierande väder som kanske ledde till att människorna på den tiden undrade om det var något konstigt med klimatet som jag själv började att undra över i mitten av nittiotalet.

1747 var det stark torka hela året och granskogarna förstördes av insekter, kanske var det granbarkborren. Stor missväxt av både säd och hö.

1748 var det inget regn mellan 24 maj och 9 juli. Ingen vinter före jul det året.

1749 ingen vinter förrän 20 jan och vintern var mycket kort och det började grönska tidigt.

1750 varken vinter eller snö och våren kommer tidigt. Sedan regnfritt från början av september fram till 25 febr 1751. Jag undrar hur det var med grundvattnet då på den tiden.

1756 en lång vinter, fodret tog slut och kreatur dog av hunger, sommaren var varm och det blev missväxt.

1757 var det också en varm och torr sommar och missväxt igen.

1758 i april var det stor foderbrist och dyrtider, ständig torka hela våren, sommaren och hösten, började först att regna i oktober. Vintern följde med mycket snö som snart gick i vatten sägs det.

1759 var det till att börja med varken vinter eller snö, det blomstrade i skogarna i februari, vår och sommar var torra, kall vår och en het sommar och all vårsäden fördärvades men rågen som såddes under hösten blev fin. Nästa vinter blev den kallaste på 50 år.

Var det också kalla mars månader även under de år då det var varma somrar?

Mer skogsbränder i framtiden?

Förra året var det mycket skogsbränder och vissa hotar med att när det blir varmare blir i framtiden blir det också fler skogsbränder. Men är det så enkelt?

I FoF läser vi: ”Brandljuden (ärr i årsringarna, egen kommentar)visar också att naturliga klimatvariationer har bidragit till skogsbrändernas omfattning under 1600-talet, berättar Igor Drobyshev. Under mitten av århundradet inträffade en av de kallaste perioderna av den lilla istiden och under samma period kulminerade skogsbränderna. Klimatet var visserligen kallt – men också torrt och blåsigt med många åskoväder. Det förklarar mängden skogsbränder.”

https://fof.se/tidning/2019/4/artikel/historiska-skogsbrander-varnar-infor-framtiden

Många bränder när det var kallt alltså. Det viktigaste är att det är torrt i markerna och det kan det vara under både kalla och varma år.

Oavsett vinter eller sommar så är torkan det värsta för folket på landsbygden.