Dagens bild 28 maj 2018

Just nu regnar det, skönt efter all värme. 1 maj var kall, 25 maj var varm. Från femte maj tar värmen överhand.

I Värmland konstaterar man följande:

För fem år sedan skrev man följande:

Så kan man läsa i våra tidningar.

I år var det en rekordtidig värmebölja. Visst är det skönt med värme i maj. Sjunger vi inte ”välkommen sköna maj”?

Vad berodde det på? Solen var inte närmare, koldioxiden var oförändrad. Det enda som var annorlunda var mängden solstrålning. När det är mindre moln kan solen lysa igenom. Det kan bli värmeböljor.

Vad är en värmebölja?

SMHI svarar så här: (i http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.16889!webbFaktablad_49.pdf ) Faktabladet ”Värmeböljor i Sverige”

”VAD ÄR EN VÄRMEBÖLJA? Värmebölja används vanligen som ett ganska vagt begrepp för en längre period med, för aktuell plats, varma förhållanden. Det finns ingen allmänt vedertagen gemensam definition.

• WMO (World MeteorologicalOrganization) definierar värmebölja som ”över fem dagar i sträck med högsta dagstemperatur mer än 5° över den för årstiden normala under perioden 1961–1990”.

I Sverige definierar SMHI värmebölja som ”en sammanhängande period då dygnets högsta temperatur överstiger 25°C minst fem dagar i sträck”. Enligt denna definition råder därmed inte värmebölja under perioder med ovanligt höga vintertemperaturer. De betecknas istället som ”ovanligt milt väder”, eller ”för årstiden höga temperaturer”.

• I studier från Umeå universitet, Yrkes- och miljömedicin, anges värmebölja inträffa ”vid dygnsmedeltemperaturer på 22-23°C eller däröver minst två dagar i rad”.

Hur ska det fortsätta i sommar? En regnig sommar eller en sommar som 1975?

Intressant att jämföra några somrar!

Längsta värmeböljan var under 1972.

”Den längsta värmeböljan (med dygnsmedeltemperatur 22°C eller högre) inträffade 1972 och anmärkningsvärt nog i de nordligaste delarna av landet under juni-juli (tabell 4 och figur 5). Haparanda hade då 12 dagar i följd med medeltemperaturer på minst 22°C (figur 8). Under sexton dygn i sträck var mintemperaturen aldrig under 16°C och maxtemperaturer över 30°C noterades för sju dagar. I sammanhanget kan nämnas att den genomsnittliga månadsmedeltemperaturen 1961–1990 i Haparanda för juni var 12,8°C och för juli 15,4°C.”

Och så till sist kommer det vanliga, betydligt varmare om 80 år:

”Värmeböljor blir troligen vanligare i Sverige i framtiden. Forskarna vid Rossby Centre, SMHI har beräknat att extremt varma tillfällen som hittills inträffat vart tjugonde år i genomsnitt, kan inträffa vart tredje till femte år i slutet av århundradet (figur 10). Temperaturer på 40°C kan bli aktuella vart tjugonde år i södra Sverige. Hälsoeffekterna av värmeböljor kan i framtiden bli mer dramatiska än vad de hittills tillgängliga studierna visar. Skälet är helt enkelt att hälsostudierna baseras på befintligt klimat, inte det framtida klimatet”.

Hur bra är då datorerna med deras program att förutspå framtiden? Vi hämtar svaret från IPCC.

Observationerna ligger lägre än modellerna!

Klimatmodellering är inget säkert verktyg, det har jag sett att flera kritiker visat på. Av en tillfällighet upptäckte jag att AR5 WGI IPCC:s (FN:s klimatpanels rapport) tekniska rapport visar hur överdrivna klimatmodellerna är. Den svarta strecken visar den faktiska temperaturutvecklingen. Titta först och främst på den översta rutan, alla de tunna blå strecken är olika klimatmodeller, sammanlagt 42 modeller. Scenariot är RCP 4,5 vilket innebär att CO2-utsläppen når en topp 2040 och därefter minskar utsläppen. Bakåt i tiden tycks de stämma bra men inte så bra efter år 2000. Trevligt och intressant att få detta bekräftat av IPCC själv. Hämtat från Kap 11, sidan 981.

IPCC:s egen kommentar på s 980 lyder ”However, as discussed in Section 11.3.1.1, this range provides only a very crude measure of uncertainty, and there is no guarantee that the real world must lie within this range. Obtaining better estimates is an important challenge.”