Detta uttryck används ofta i politiska sammanhang. Men intrycket är att de personer som använder det inte alltid har tänkt igenom detta. Med detta uttryck vill man framhålla sin egen förträfflighet, sin godhet, vi tror ju på alla människors lika värde. Man säger att man inte vill samarbeta med andra för de tror inte på alla människors lika värde. Det används då exkluderande om vissa meningsmotståndare och dessa har då tydligtvis inte samma värde och får inte vara med i samtalen. Det används för att trycka till andra i diskussioner. Alla har ju inte en klar uppfattning om vad det betyder och uttrycket i sig själv är svårdefinierat. Oftast är det en tom retorik i den offentliga debatten när detta uttryck används.

Men detta uttryck finns med i vår lagstiftning i Regeringsformen. Av skolverket får vi veta att detta uttryck ingår i skolans värdegrund:

Värdegrunden omfattar

-människolivets okränkbarhet (ex förbud mot omskärelse borde inkluderas i detta)

-individens frihet och integritet

-alla människors lika värde (denna sats definieras inte men det sägs att skolan ska främja aktning för människans egenvärde, kanske menar man människovärde)

-jämställdhet mellan könen

-solidaritet mellan människor

Med egenvärde kanske också något annat menas. Man skulle kunna mena att varje människa är unik. Det säger vi till våra elever ibland, du är unik, det finns ingen mer på jorden som du. Du har unika egenskaper och du kommer att göra något som ingen annan kommer att göra. Vi vill ibland få eleverna att förstå att de kan utvecklas och bli bra på olika saker.

Men samtidigt ska vi alltså säga till dem ”men du måste förstå att du blir aldrig mer värd än någon annan människa”.

Begreppet värde

Vi börjar med begreppet värde som i grunden är en ekonomisk term och behöver definieras vad vi menar med detta.

Hela tiden i samhället värderas/rangordnas människor på olika sätt. Efter utbildning, vilket ger olika arbeten, med olika lön. Även samma utbildning och arbetsinsats garanterar inte samma lön, någon annan värdering kommer in i bilden. Efter ekonomisk status rangordnas människor, ekonomisk självständighet ger ett större handlingsutrymme, de kan påverka sin omgivning mer, värderas högre. Kändisstatus som kan ge mer kontakter och därmed fördelar. Elevernas prestationer värderas med betyg. Hela tiden värderas och rangordnas människor efter prestation och förmågor, efter kändisskap, efter retorisk förmåga osv.

Värdet ligger i betraktaren ögon brukar det sägas. Vi värderar människor hela tiden. Människor som påverkar sin omgivning positivt värderas högre än ”problemmänniskor”. En läkare som reser till ett annat land för att kämpa mot exempelvis en ebolaepidemi värderas högre än en självmordsbombare. En laglydig person värderas högre än en brottsling. Vi värderar våra barn högre än andras ungar.

Men det är inte dessa olika värden som på något sätt bygger på människors insatser för andra människor, hur värdefulla de kan vara, som menas med värde, lika värde, i detta fall. Man får här skilja på ”värde” och ”värde”.

Detta är ett värde som är skiljt från en persons prestationer och betydelser för omgivningen får vi veta. Det är ett värde som är skiljt ifrån om vi är goda eller onda. Vår ondska eller godhet har ingen betydelse för detta värde. Låter konstigt eller hur? Vårt ursprung har heller ingen betydelse för allas lika värde.

Vad är detta för ett värde?

En troende människa kanske skulle säga att alla människor har lika värde för att vi är skapade till Guds avbild, vi har ett generellt högre värde än djuren för de är inte skapade till Guds avbild. Gud blir då garanten för människans värde.

Alla är ju inte troende.  Men de icke troende kanske menar att vi har tilldelat oss själva ett högre värde än det värde vi tilldelat djuren. Vi kan ju skapa mycket mer än dessa, vi har ett förnuft och vi äter ju djuren. Vi gör det alltså själva, vi garanterar vårt eget värde.

Vi har bestämt att alla människor har ett lika värde som vi inte kan definiera, ett värde helt skilt från våra prestationer och gärningar, vår ondska och godhet. Vi kallar det människovärde men det hjälper oss inte definitionsmässigt. Men det är ett värde vi tillskriver oss själva. Vi höjer oss över alla andra levande varelser.

Ann Heberlein skriver följande om människovärdet »Varje människa äger ett unikt, okränkbart värde eftersom vi kommit överens om att alla varelser som tillhör arten människa är innehavare av detta värde i lika stor utsträckning». Med andra ord så har vi värderat oss själva. Men vi kan vara olika värdefulla eller värdelösa för samhället eller vår omgivning men vi har ändå samma värde, människovärde.

Vi läser vidare vad andra tänkare skriver om detta värde.

”Hedenius avvisar tolkningar som innebär ekonomiskt värde (nyttovärde), moraliskt värde eller betydelsevärde. Och: »Om vi vill göra gällande att människor har samma värde, så kan vi inte låta det betyda att alla människor är lika värdefulla». »Att alla människor har samma värde är detsamma som att alla människor har samma mänskliga rättigheter och samma rätt att få dem respekterade och att ingen människa i detta avseende är förmer än någon annan». ”Om människovärde” av filosofen Ingemar Hedenius (1982).

Här knyts värdet till mänskliga rättigheter.

Vilken praktisk betydelse har då detta värde? Hur tillämpar vi det i vår vardag? Vi återkommer senare till denna fråga.

Någon säger att detta ord är en felöversättning! Engelskans dignity, vilket används i FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna, som för det mesta betyder värdighet men som här översätts här med värde.

I en artikel om detta ”Alla människors lika värde eller människans värdighet” av Ingemund Hägg saxar vi vidare.

”Dignity i den viktiga artikel 1 i FN-förklaringen faktiskt översatts med värde och inte med värdighet. Är det rätt. När senare tiders konventioner med ordet dignity har översatts till svenska har ordet värdighet använts”. Filosofen Kant som tidigt funderade på detta ”kopplar värdighet till en människa med egenskapen av att ha ett förnuft, ett rationellt tänkande givet av naturen. Senare uttolkare menar att värdighet kan avse människor som inte har förmåga till rationellt tänkande, såsom personer med utvecklingsstörning. Det är med den tolkningen som Kants inflytande på formuleringar i internationella konventioner kan ses.”

Se https://www.politiskfilosofi.se/fulltext/2014-3/pdf/TPF_2014-3_11-28_hagg.pdf

Författaren skriver: ”Jag ansluter mig till den tolkning där värde (i Kants tappning Preis) och värdesättning är något relativt, något som medger jämförelser. Värdighet (Würde) är däremot något absolut, ojämförbart, ovillkorligt, oantastbart, tillkommande människan som människa och ingående i människosläktet. Det är inneboende (»inherent») som det står i FN-deklarationen. Det är universellt, gäller varje människa. Att istället tala om lika värde innebär ju att man – åtminstone i princip – kan tänka sig olika värde, det vill säga att göra jämförelser mellan människor, ett relativt värde (pris hos Kant), till skillnad från det absoluta människans värdighet, inneboende i människan i egenskap av att ingå i mänskligheten.”

“En nutida uttolkare av värdighet, Martha Nussbaum, skriver: »an assumption that is widely shared: that all human beings are equal bearers of human dignity. In other words: all human beings possess human dignity, and with respect to that dignity they are equal» (Nussbaum 2012, s. 61). Det är en formulering som jag finner träffande och i god överensstämmelse med Kant. På svenska: »ett antagande som har bred acceptans: att alla människor är lika bärare av mänsklig värdighet. Med andra ord: alla människor äger mänsklig värdighet, och med avseende på värdighet är de lika»”

”Den bestämning av detta begrepp som jag här ansluter mig till ska ses just i samspelet mellan värdighet och de mänskliga rättigheter som definieras i FN-förklaringen. Människans värdighet konstitueras just i dessa rättigheter. Det är i dessa rättigheter som människans värdighet får mening, som begreppet implicit eller indirekt faktiskt definieras. Om man så vill är detta svaret på frågan om vad människans värdighet egentligen är. Viktigt är alltså att konstatera att det inte är alla människors lika värde som utgör grunden för eller är den grundläggande kopplingen till de mänskliga rättigheterna i FN-förklaringen. Även om man skulle kunna tro det om man enbart läser den svenska versionen.”

Rättigheterna ger värdighet åt människan!!!

”Det kan noteras att översättning till engelska av den svenska regeringsformens kapitel 1, paragraf 2 lyder: »Public power shall be exercised with respect for the equal worth of all and the liberty and dignity of the individual», det vill säga man håller fast vid allas lika värde även vid översättning till engelska” Här översätts inte värde med dignity. Men tvärtom gjordes det detta.

”Sverige är medlem i FN och i EU där människans värdighet och inte alla människors lika värde ingår som grundläggande för all lagstiftning. Det förpliktar”. Ingemund Hägg är professor emeritus i företagsekonomi vid Uppsala.

Regeringsformen

Men nu finns båda dessa uttryck i vår grundlag Regeringsformen kap 1, där det står i 2 § Den offentliga makten skall utövas med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans frihet och värdighet.

Vi måste därmed förhålla oss till denna sats vad vi nu än tycker om översättningen och språkvalet.

Ordet värde definieras inte i Regeringsformen.

Sedan följer några fundamentala satser där vad som menas med respekt för alla människors lika värde konkretiseras:

”den offentliga förvaltningen skall i sin verksamhet beakta allas likhet inför lagen samt iakttaga saklighet och opartiskhet”.

Dödsstraff får icke förekomma.

Varje medborgare är skyddad mot kroppsstraff. Han är därjämte skyddad mot tortyr och mot medicinsk påverkan i syfte att framtvinga eller hindra yttranden.

Lag eller annan föreskrift får ej innebära att någon medborgare missgynnas därför att han med hänsyn till ras, hudfärg eller etniskt ursprung tillhör minoritet. (Fast det finns ju inga raser bland människor, bara bland hundar och andra djur, vetenskapligt betraktat.)

Lag eller annan föreskrift får ej innebära att någon medborgare missgynnas på grund av sitt kön, om ej föreskriften utgör led i strävanden att åstadkomma jämställdhet mellan män och kvinnor.

Med andra ord:

Alla är lika inför lagen

Dödsstraff förbjudet

Ingen diskriminering

Jämställdhet

Så här konkretiserar Regeringsformen uttrycket ”alla människors lika värde och…. värdighet”.

Att alla är lika inför lagen innebär ju både jämställdhet och ingen diskriminering.

Detta med likhet inför lagen är en av den västerländska civilisationens viktigaste grundsatser.

Här har vi alla samma värde, vi är lika.

Detta är den viktigaste praktiska tillämpningen av satsen ”alla människors lika värde”

Kan man då stå upp för alla människors lika värde och samtidigt tycka att vissa människor är värdelösa som terroristen Akilov som mejade ned människor på Drottninggatan i Sthlm?

Ja, det kan man för det är olika värde man tänker på.

Han var värdelös för att han dödade dessa människor men på grund av alla människors lika värde fick han en juste behandling inför en domstol med en försvarsadvokat. Han lynchades inte av en mobb.

Att vi har förutfattade meningar om vissa människor, att vi tycker att vissa människor är värdelösa eller värdefulla och att våra barn är allra värdefullast för oss strider inte mot tanken på alla människors lika värde. Vi kan värdera vissa människors prestationer högre än andra människors prestationer, för som sagt så ligger värdet i betraktarens ögon.

Och i dagligt tal när vi värderar människor är det förmågor, egenskaper, prestationer och människors omtanke om andra som vi värdesätter. Vi värdesätter inte människor som luras, ljuger och bara tänker på sig själva men de har ändå sitt människovärde och ska behandlas med respekt när de står inför en domstol även om de själva är respektlösa och kan dömas för trots inför en domstol.

Vi värdesätter vissa människor mer men inte på grund av ”alla människor lika värde” utan på grund av andra egenskaper som de visar och detta är inget fel. Men på grund av ”alla människors lika värde” diskriminerar vi inga människor, vi behandlar våra kollegor som jämställda, jämlika med oss.

Fast visst hade det varit enklare om vi enbart hade haft begreppet värdighet. Men även värdighet kan också ha en allmän, daglig betydelse. Vissa människor för sig med större värdighet tycker kanske någon.

Allt handlar till slut om mänskliga rättigheter. Vi får inte kränka någon, vi får inte diskriminera någon på grund av hudfärg och kön men vi får bli arga på någon, vi får behandla någon olika beroende på vad personen gjort. Samtidigt är lika inför lagen. Samtidigt som vi alltid håller på begreppet jämställdhet/jämlikhet mellan könen.

Vi får inte dra alla i en viss grupp över en kam för då kan det bli hets mot folkgrupp. Vissa ideologier får vi gärna prata skit om, religioner får vi kritisera. Politiker får vi väldigt gärna skämta om.

Att klistra etiketter på grupper av människor.

I detta sammanhang vill jag sätta fingret på en nedsättande term som har använts flitigt om de som inte tycker om en viss religion, kritiserar en viss religion, eller tycker att dess utövare ska anpassa sig efter den svenska värdegrunden som den uttrycks i regeringsformen. Du förstår att jag menar, begreppet islamofobi, vilket betyder en sjuklig rädsla för islam. Fast vi talar aldrig om kristofobi eller kommunistofobi bara islamofobi. Detta är ett exempel på hur nedsättande etiketter klistras på andra människor för att man ska slippa att ta dem och deras invändningar på allvar.

Detta med att sätta negativa etiketter på andra grupper vars tankar man inte gillar är vanligt bland vissa politiska aktivister, ett sätt för dessa att motivera sig med för att inte behöva bemöta andras argument på ett sakligt sätt. Har svårt att få detta att gå ihop med tanken på ”alla människors lika värde”.

I bakgrunden på satsen ”alla människors lika värde” tycket jag mig höra den gyllne regeln ”gör alltid mot andra människor vad du vill att de ska göra mot dig”.

PS: Hur blir det med det gamla uttrycket att ”man ska inte kasta pärlor för svinen”? Är det dags att pensionera detta?

PS2: Hur är det med kulturer? Är alla kulturer lika värda??? De byggs ju upp av människor som är lika värda?