https://www.svt.se/nyheter/utrikes/analys-for-tidigt-att-saga-om-coronaviruset-kan-kopplas-till-klimatforandringar
De finns förslag som böldpest, malaria och
monsterfästingar som förr bara fanns söder om alperna och som finns idag
i Sverige enligt henne och den fästingburna hjärnhinneinflammationen har
ökat på allt fler platser och kommer att öka än mer.
Först om
fästingar:
Något av det som sprider fästingar bäst är
människor som är ute i naturen exempelvis fågelskådare som snabbt
förflyttar sig idag när de får meddelande genoms appar att en sällsynt
fågel har dykt upp på något ställe och en grupp stickar iväg tvärs över
landet. Jag har själv varit med om detta. En sak som aldrig diskuteras,
dessutom för rådjur med sig fästingar och det är väldigt gott om dessa
hjortdjur jämfört med tidigare århundraden plus att det i det förändrade
landskapet numera är gott om igenväxta hagar och andra betesmarker och
detta gynnar också fästingen. Ett nedbetat landskap som Sverige var
tidigare var inte gynnsamt för fästingen. När våra tidningar skriver om
detta är det bara fråga om klimatet.
Malaria:
Min farfars, farfars, fars mor dog i en malariaepidemi i Trollhättan
1827, det kallades frossan på den tiden. På 1800-talet fanns det
malaria längs Sveriges kuster och längs de norrländska floddalarna. Se
Mats Bergmarks bok ”Från Pest till Polio”.
Bjerström skriver: ”Malaria, som
smittar via myggor, kommer enligt Världshälsoorganisationen att öka med
3-5 procent globalt om klotet värms upp mer än två grader. Det som avgör
hur stor spridningen blir är en rad miljöfaktorer – till exempel
förekomsten av uppdämda diken och vattensamlingar, hur nära människor
trängs i städer och fler skyfall som gynnar tillväxt av bakterier…
Förr var den stränga svenska vintern ett
effektivt skydd mot smittor, och vektorburna sjukdomar – det vill säga
de som kommer med insekter eller fåglar – dog i kylan. Men de kalla,
snöiga vintrarna blir allt mildare. I år gick stora delar av Sverige
från höst till vår direkt. I takt med den globala uppvärmningen migrerar
växter och djur norrut, mot Skandinavien, mot svalare trakter.”
Bjerström skriver ”Förr var den
stränga svenska vintern ett effektivt skydd mot smittor, och vektorburna
sjukdomar.”
Stämmer detta? Inte alls! De kalla vintrarna på
1800-talet var ingen garanti mot malarian. Malaria fanns tidigare
förutom i större delen av Sverige även i stora delar av Europa.
Vad som kan sprida malarian idag är framförallt
det myckna resandet.
Böldpesten
som vi för det mesta kallar digerdöden kom när
klimatet började bli kallare efter den varma medeltiden. Under 375 år
från 1346 återkom pesten gång på gång. Mellan 60 – 70 pestepidemier är
kända i Europa under denna tid. Dessa pestepidemier kom under den
tidsperiod som vi kallar ”lilla istiden”.
Efter 1720 försvann pesten från Europa och det
var en ny invasiv art som hjälpte till med detta, den bruna råttan som
konkurrerade ut den svarta råttan som levde närmare människan och som
hade pestbacillerna på sig.
Idag är böldpesten inget problem i världen.
Nya invasiva arter kan föra med sig smitta men
här har vi ett exempel på det motsatta.
Många har ju haft problem med den bruna spanska
snigeln/mördarsnigeln vilken vi har importerat med växter söderifrån.
Så människan har genom resande, sjöfart och
handel spridit arter som blivit invasiva men det har inget med klimatet
att göra.
Erika Bjerström borde läsa ett antal böcker om
farsoter under historiens lopp.
Kanske börja med Matts Bergmarks bok
”Från Pest till Polio”. ’
Pandemier kommer även att
sprida sig i framtiden men det behövs inte något högre temperaturer för
att sprida dem. Tänk på den nuvarande coronaepidemien som inte spreds
under sommarhalvåret utan under vinterhalvåret och som spreds så oerhört
bra med kineser som arbetade i Italien vilka ofta flög fram och tillbaka
till Kina och sedan med svenska skidturister från Italien till Åre. Kyla
och snö hjälpte inte.
|