Dagens bild 10 oktober 2019

Ladusvalor ökar i södra Sverige


Detta märker jag på min gård. Fullt med fågelskit i ladorna, så mycket har det blivit att nu måste jag göra något åt det, exempelvis se till att det inte är lika lätt att flyga in i ladan. Har hört att andra har fått samma problem.

Fågelarter i jordbrukslandskapet har minskat med det högmekaniserade jordbruket med stora åkrar och inga små djurbesättningar osv, inte svårt att förstå.

Men varför ökar då antalet ladusvalor?

Diskuterade det med en kollega som är en mycket duktig ornitolog.

Min fundering var att det finns många mindre lador på landsbygden som inte används som tidigare, ägarna är inte lika noggranna med att hålla tätt så det är lättare för fåglarna att flyga in i ladorna. Min kollega trodde inte på min fundering men jag tror inte att den är helt felaktig.

Men allmänt kan man säga att det är tur för ladusvalan att människan finns, var skulle den annars bygga sina bon. Det finns svalor som bygger bon i grottor sa min vän till mig, kanske byggde ladusvalan bon på detta sätt innan människan byggde lador.

Några intressanta fakta om ladusvalor tagna från Wikipedia:

1.     Arten häckar över stora delar av norra halvklotet som längst söderut kring Hongkong och övervintrar i tropiska regioner på södra halvklotet i Sydamerika, Afrika, Indien, Sydostasien och nordvästra Australien. Dess vidsträckta utbredning innebär att ladusvalan inte är hotad, fastän det kan förekomma lokala minskningar av populationer på grund av specifika hot, som uppförandet av en internationell flygplats nära Durban. Totalt i världen 190 miljoner ex.
 

2.     Arten delas oftast in i sex underarter, vilka häckar över norra halvklotet. Fyra av dessa är utpräglade flyttfåglar och deras vinterkvarter täcker stora delar av södra halvklotet ända till centrala Argentina, Kapprovinsen i Sydafrika och norra Australien.
 

3.     Ladusvalan föredrar öppna landskap med låg växtlighet, såsom betesmarker, ängar och jordbruksmark, helst med vatten i närheten. Den undviker områden med mycket skog eller branter samt tättbebyggda platser. Att öppna byggnader, som lador, stall eller kulvertar, som ger häckningsplatser, och exponerade platser, som ledningar, takkrön eller nakna grenar att sitta på, finns tillgängliga är också viktigt i fågelns val av häckningsområde.
 

4.     Hanar med längre stjärtfjädrar lever i allmänhet längre och har mer motståndskraft mot sjukdomar. Honorna vinner därmed en indirekt fördel i styrka av denna form av urval, då längre stjärtfjädrar antyder en genetiskt starkare individ som kommer att producera avkomma med högre livskraft. Hanar med långa stjärtpennor har också större vita stjärtfläckar, och eftersom fjäderätande fågellöss föredrar vita fjädrar demonstrerar vita stjärtfläckar utan skador från parasiter häckningskvalitet. Det finns ett positivt samband mellan storlek på fläckar och antalet ungar som avlas varje säsong.
 

5.     Ladusvalan mobbar inkräktare som katter eller hökar som kommer för nära boet, och flyger ofta mycket nära den som hotar.Detta fick jag erfara en sommar då fåglarna byggde bo i ett garage med högt till taket. Blev hotad av dessa svalor varje gång jag hämtade bilen från garaget.

 

Här är då en fågelart som gynnats något oerhört av människans byggnadsaktiviteter.