Dagens bild 7 maj 2019

Klimatkris, det snöar i maj månad och det har varit majväder i april men hittills i maj har det varit aprilväder.
Har det varit så galet med vädret tidigare?

Bilderna är från Hindås och Vårgårda 7 maj.
Men snön försvann snart när solen kom upp.


I april blommade körsbärsträden så fint i Göteborg, bla i det nu välkända Bersjösvängenområdet vilket visades i programmet "Josefsson". Egentligen var det tur att det blev lite kallare väder annars hade blomningen gått över allt för fort. Såg igår att några enstaka syrenblommor hade slått ut.Såg redan för en vecka sedan att knopparna var stora.

Från Bergsjösvängen.

Som det nu ser ut tycks det inte bli någon upprepning av förra årets maj då sommaren startade redan i maj månad. Det var maj och juli månad som var unika förra året. Det var extra torrt och varmt då men i senare delen av augusti kom regnen tillbaka. Så det blev lite mer vallfoder till djuren. Men givetvis blev det betydligt sämre skörd. Det allvarliga var ju inte själva värmen utan torkan. Har det funnits tidigare år som var likadana?

När jag letade efter det så fann jag att sommarhalvåret 1758 hade vissa likheter med sommaren 2018.

Från Västergötland fann jag följande uppgifter i en gammal bok om hushållning.

Några år i mitten av sjuttonhundratalet fångade min uppmärksamhet. Skildringen med väderanteckningar börjar på 1740-talet.

1747 var det stark torka hela året och granskogarna förstördes av insekter, kanske var det granbarkborren. Stor missväxt av både säd och hö.

1748 var det inget regn mellan 24 maj och 9 juli. Ingen vinter före jul det året.

1749 ingen vinter förrän 20 jan och vintern var mycket kort och det började grönska tidigt.

1750 varken vinter eller snö och våren kommer tidigt. Sedan regnfritt från början av september fram till 25 febr 1751. Jag undrar hur det var med grundvattnet då på den tiden.

1756 en lång vinter, fodret tog slut och kreatur dog av hunger, sommaren var varm och det blev missväxt.

1757 var det också en varm och torr sommar och missväxt igen.

1758 i april var det stor foderbrist och dyrtider, ständig torka hela våren sommaren och hösten, började först att regna i oktober (som jämförelse med 2018 kom regnen tillbaka i augusti i Västergötland). Vintern följde med mycket snö som snart gick i vatten sägs det.

1759 var det till att börja med varken vinter eller snö, vår och sommar var torra, kall vår och en het sommar och all vårsäden fördärvades men rågen som såddes under hösten blev fin. Nästa vinter blev den kallaste på 50 år.

Du kan läsa vidare här: länk1

Det var jobbigt för bönderna med torra somrar och missväxt, relativt många vintrar som var milda. Det tycks ha varit värre än på sjuttiotalet då jag själv höll på med jordbruket. Många torra somrar på sjuttiotalet som gjorde att det blev dåliga skördar på våra marker med sämre ekonomi som följd.

Men det var inte bara i Västergötland som vädret var väldigt varierande.

I Uppsala har vi Peter Wargentin, en prästson från Värmland som blev astronom och under lång tid sekreterare i kungliga svenska vetenskapsakademin. Det finns tom en krater på månen uppkallad efter honom, så känd var han.

Han gjorde också vissa väderobservationer under sjuttonhundratalet. Se länk2

Om 1758 skriver han att nästan sommarvärme kom i maj månad under dagligt solsken och långvarig torka. Sen blev det riktig sommar från 4 juni som varade till 13 september, alltså en lång och härlig sommar men förskjuten jämfört med 2018. Ett bra regn i slutet av maj och även i juni räddade skörden. Skörden blev bra men den bärgades redan i juli och augusti, mycket tidigt alltså och jag undrar om den var normal till storleken. Följande vinter låg marken bar i januari och i februari 1759 började det blomstra i skogarna.

Efter dessa problematiska år började man att uppföra sockenmagasin på uppmaning av kronan, att alla socknar på landet att bygga upp förråd av råg för att säkra utsäde och livsuppehälle under missväxtår för socknens invånare, ett förråd som bönderna kunde få låna säd ifrån. Mina förfäder som var bönder i trollhättetrakten utnyttjade detta på 1860-talet. Har kvitton från den tiden då de lånade säd från sockenmagasinet i deras socken.

Vi kan jämföra med Östersjön på denna tid. Högre vattentemperatur och mindre isutbredning. Liknande toppar och dalar finner vi på 1930-talet och just nu. Det är intressant att se på storskaliga förändringar i naturen och jämföra med nutiden.

Östersjön svarar ju på klimatförändringar och vi har ju liknande företeelser i trädgränsens vandring upp och ned, fåglarnas flyttningar och variationer i permafrosten i arktis.

 

Jag undrar om det fanns människor som på den tiden sa ”vad konstigt vädret har blivit nu för tiden”.

Det finns inget konstigt väder. Det är bara att anpassa sig till det väder man får uppleva. Att tala om en klimatkris när vädret är annorlunda än förväntat är bara ett exempel på dåliga kunskaper om vad som varit tidigare.

Men ska vi tala om ett verkligt problematiskt år i hela Europa kan vi välja ut 1540. Men vi återkommer till det en annan gång.

PS: När jag först läste om 1758 kontaktade jag SMHI för att kanske få veta mer om detta år men de kände inte till detta, tyckte dock att det var intressant.