En intervju med författaren och journalisten Jens Ganman från DGS-TV.

”Jag blir dum i huvudet av att lyssna på P1 och titta på SVT” säger han, varför, jo det är aktivismen som kommit in i public service. Journalister i hans ålder är ofta historielösa och obildade, kan inte se sambanden osv. Han myntar sedan ett nytt uttryck när kan kommer in på satirens roll i samhället, ”ståuppaktivister”. Nedan ett exempel på en sådan och bilden är hämtad från ”Steget efter”. Det är egentligen fråga om mångmiljonärer som sätter upp pekfingret och vill vara folkuppfostrare. Satiriker ska sparka uppåt men dessa sparkar nedåt istället säger han.

Jens rekommenderar boken ”Det infantila samhället” av Carl Hamilton. Se recensionen http://www.dn.se/nyheter/sverige/silikonbrost-och-kepsar-hot-mot-pappa-hamiltons-varld/

Han rekommanderer även artikeln ”jag är åsiktskorridoren av Ann-Charlotte Marteus.

Infantila politiker är Alice Bah-Kunke, Gustav fridolin och Annie Lööf enligt honom och jag håller med.

http://www.expressen.se/ledare/ann-charlotte-marteus/det-ar-jag-som-ar-asiktskorridoren/

"Sverige blev inte som Danmark, tack och lov. Kanske hjälpte åsiktskorridoren. Men priset blev högt: självcensur på bred front, rädsla för att undersöka verkligheten förbehållslöst, minskad tilltro till argumentens makt. Och som resultat en fördummad offentlighet, moralfebriga politiker och samhällsproblem som borde ha uppmärksammats och åtgärdats för länge sedan.

Det blev en dyr korridor”.

Hon skriver ”Sverige blev inte som Danmark, tack och lov. Kanske hjälpte åsiktskorridoren.”

Hon försöker hitta på någon nytta med åsiktskorridoren och det blir än en gång en svensk journalist som hackar på Danmark, ett land som vissa svenskar alltid vill peka finger åt.

Det värsta var ju annars Lena Sundström som en gång i tiden försökte skriva ned det danska samhället,  påhejad av andra pk-journalister, i sin bok om Danmark.
http://www.expressen.se/debatt/kritik-mot-danmark-hyckleri-pa-hog-niva/