Dagens bild 14 mars 2017

På Grönlandsisen kan man göra mer högupplösta studier än på isen i Antarktis. Det snöar mer på Grönland och då blir årslagren av is tjockare och avslöjar mer om det som har varit. Ett sätt att mäta temperaturförändringarna under tidsepokerna är att studera mängden av en syreisotop O-18.

På SMHI:s hemsida http://www.smhi.se/kunskapsbanken/klimat/istidernas-klimat-1.5962 kan vi läsa om detta:

”Det som framgår är de långvariga glacialerna (tider med nedisningar) avbrutna av kortare interglacialer (värmetider). Intressant att notera är att uppvärmningen i slutet av en glacial verkar ha gått relativt snabbt.

Analysen bygger på att bestämma andelen av den tyngre och ovanligare syreisotopen O-18 relativt den lättare och vanligaste O-16 (99%). Värdet man erhåller för ett prov relateras till ett genomsnitt för haven (Standard Mean Ocean Water, SMOW).

Vatten innehåller syre. Vattenmolekyler med O-16 avdunstar lättare från havet än molekyler med O-18. Detta vatten ingår i den snö som faller på glaciärerna. Under kalla perioder, när glaciärerna växer ackumuleras den lättare isotopen där. I havet varifrån O-16 hämtas sker det omvända.”

Vi kan se på diagrammet att den förra interglacialen var varmare än vår interglacial. Vi ser också att det är en sjunkande temperaturtrend under vår interglacial.

På södra Grönland kan man bättre studera hur temperaturen gått upp och ned under denna tid. Detta tog jag upp med eleverna under dagens lektion. En del tyckte det var bra att veta att temperaturen gått upp och ned och att dagens uppgång inte är speciellt hög.

Berättade även för dem om klimatförändringarna i Sverige sedan slutet av 1800-talet. Skrev på tavlan i fem punkter.

1. Temperaturen har stigit 1-2 grader i vårt land i medeltal. Detta kan vi se av ett diagram från SMHI.

2. Vårarna kommer i regel tidigare. Flyttfåglarna kommer tidigare, det blommar tidigare.

3. Frostnätterna på hösten kommer senare.

4. Vi har fått en längre växtsäsong.

Dessa fyra punkter tyckte majoriteten var positiva. Nu måste vi ha något negativt sa jag också.

5. Temperaturen i juli månad är ca 1 grad kallare nu än vad den var under 30, 40 och 50-talen.

Detta tyckte alla var dåligt. 

Tidigare hade jag gått igenom att det var allra varmast under stenåldern, att det var varmt under medeltiden och det var allra kallast under slutet av 1800-talet. Det är det kalla på 1800-talet som vi jämför med.