Fast det är 115 meter kvar till trädgränsnivån under den varma Medeltiden enligt Kullman.
Ovan är framsidan på
en rapport framtagen av Länsstyrelsen i Jämtlands län, utgiven 2015.
http://www.lansstyrelsen.se/jamtland/SiteCollectionDocuments/Sv/publikationer/2015/Tradgrans-i-fjallen-webb.pdf
Hela den skandinaviska bergskedjan kan betraktas som en enda stor liggande termometer. Den rörliga temperaturkänsliga delen är trädgränsen. Den har gått upp med ca 200 m de senaste 100 åren efter att nedgången bröts alldeles i början på 1900-talet. Under 2000-talet har uppgången tillfälligt brutits, kylan har för tillfället stoppat vidare uppgång. Det är fortfarande 115 m kvar till medeltidens temperaturoptimum och ca 500 meter kvar till högsta temperaturoptimum alldeles efter istiden under stenåldern.
Vi saxar några rader från denna rapport: ”Trädgränsens nära koppling till klimatets föränderlighet bestyrks även av paleoekologiska studier i den skandinaviska fjällkedjan (Bergman med flera 2005; Oberg & Kullman 2011a,b; Kullman 2013). Det har visat sig att trädgränserna for fjällbjörk, tall och gran låg 500–600 meter högre än i dag under den varmaste perioden efter den senaste istiden, för 9 000–10 000 år sedan (Figur 9).
Därefter har den gradvis, med endast kortare avbrott, sänkts i takt med
att klimatet långsiktigt blivit svalare, ända fram till det förra
sekelskiftet. Som tidigare berörts så inträffade en uppflyttning av
trädgränsen med drygt 100 meter for omkring 1000 år sedan, i anslutning
till den Medeltida Värmeperioden (Kullman 2013). Därefter sänktes
trädgränsen successivt under de kyliga århundradena fram till slutet av
1800-talet, en period som brukar benämnas Lilla Istiden.(Då var
trädgränsen lägst, min kommentar)
Trädgränsens förändringar kan
därför ses som ett mer generellt uttryck for ändrade växtförhållanden i
fjällens ekosystem. Med andra ord, trädgränsen är en ypperlig och
lättolkad indikator på klimatrelaterade ekologiska förändringar (Kullman
1998; Fagre 2003).
(De säger att trädgränsen
stigit trots intensivt renbete och att stigningen är samma i hela
fjällkedjan. Annars är området ovanför trädgränsen i Sverige mindre
påverkat av människan än på många andra ställen i världen.)
Trots de fokuserade
trädarternas olika överlevnads- och reproduktionsstrategier så har
trädgränserna i hela fjällkedjan reagerat på uppvärmningen sedan början
av 1900-talet med stigning i samma storleksordning (Kullman & Oberg
2009; Oberg & Kullman 2011a). Detta hade knappast varit fallet om
betande djur eller andra lokala störningar skulle ha ett avgörande
inflytande på trädgränsernas position.
Eftersom trädgränserna sedan början av 1900-talet och fram till 2007 har
stigit med i vissa fall närmare 200 meter (se beskrivningen av varje
lokal) och i god överensstämmelse med klimatets samtida uppvärmning
(Oberg 2008; Kullman & Oberg 2009; Oberg & Kullman 2012), så kan de
aktuella resultaten med företräde tolkas som att klimatet under
omdrevsintervallet (år 2000 tills idag) förändrats i mindre gynnsam
riktning för trädväxt på höga nivåer. Den regionala klimathistoriken
(Figur 5 och 6) ger klara besked om att temperaturen under de senaste
tio åren sjunkit avsevärt (från en mycket hög nivå) under såväl sommar
som vinter.”
Samtidigt säger de att
skogsgränsen är inte en lika bra indikator.
Leif Kullman skriver i sin rapport om den medeltida trädgränsen.
”By
use of megafossil tree remains, preserved exposed on the ground surface,
treeline shift over the past millennium was investigated at multiple
sites along the Scandes in northern Sweden.
Difference in thermal level between the present and the Medieval period,
about AD 1000-1200, is a central, although controversial, aspect
concerning the detection and attribution of anthropogenic climate
warming. Radiocarbon-dated megafossil pines revealed that the
treeline was consistently positioned as much as 115 m higher during the
Medieval period than today (AD 2000-2010), after a century of
warming and substantial treeline upshift. Drawing on the last-mentioned
figure, and a lapse rate of 0.6 °C/100 m, it may be inferred that
Medieval summer temperatures were about 0.7 °C warmer than much of the
past 100 years.” Min fetning.
http://www.landscapeonline.de/wp-content/uploads/DOI103097-LO201542.pdf
Se även Leif Kullmans häftiga bilder på megatallar från Medeltiden.
